Summering av resultat från checklista för prao i Skåne 2021

I september 2020 fick samtliga kommuner som medverkar i projektet möjlighet att besvara en checklista som tagits fram i syfte att kartlägga arbetet med prao i Skåne. Resultaten skapade ett underlag för att analysera hur arbetet med prao i Skåne var organiserat vid detta tillfälle och därefter utforma fortsatta aktiviteter i projektet.

Under oktober 2021 fick kommunerna tillfälle att på nytt besvara checklistan. I syfte att beskriva den utveckling som skett har framför allt svaren för de 23 kommuner som besvarat checklistan vid två tillfällen analyserats. Det framträder några övergripande mönster kring arbetet med prao i Skåne. Det gäller både teman i svaren och hur utvecklingen från 2020 till 2021 ser ut. Teman som berörs i checklistan är följande:

• Planer för prao
• Rutiner för uppföljning av prao
• Rutiner för före- under- och efter prao
• Information, tips och stöd till arbetsgivare
• Kommunen som arbetsgivare
• Information till vårdnadshavare
• Tillgänglighetsaspekter kring informationen om prao

Resultat

Ett första område i checklistan avsåg planer för prao och uppföljning av arbetet i kommunerna. Här kan det konstateras att de flesta kommuner 2020 uppgav att fanns en kommunövergripande plan för praon. Det var däremot inte lika vanligt att det fanns planer för prao för enskilda skolor i kommunen. Dessutom var det relativt ovanligt med uttalade mål för prao i såväl kommunövergripande som eventuella skolspecifika planer. Detta gäller särskilt specifika mål kring jämställd prao.

I svaren från 2021 är det tydligt att fler kommuner nu uppgett att de har en kommunövergripande studie- och yrkesvägledningsplan. Det var även tydligt att lokala planer för prao på enskilda skolor är mer vanligt förekommande. Fler kommuner uppgav att det nu finns mål för praon i den kommunövergripande planen, samt att det finns eller är på gång att utvecklas jämställdhetsmål för praon på kommunnivå.

Det är tydligt att det påbörjats ett arbete kring dessa frågor i kommunerna, vilket även återkommer i fritextsvar som lämnats. Det finns dock fortfarande ett utvecklingsbehov när det gäller mål och jämställdhetsmål för prao.

Uppföljning av praon beskrevs i checklistan från 2020 att den i högre grad sker på enskilda skolor och i mindre utsträckning på förvaltningsnivå i kommunen. Detta trots att planerna för prao oftare avsåg kommunen som helhet och inte enskilda skolor.

I checklistan från 2021 beskrivs nu den omvända situationen: Uppföljning av prao på kommunnivå beskrivs nu vara betydligt mer förekommande. Uppföljning av prao på förvaltningsnivå i kommunen är en av de aspekter som förändrats mest i positiv riktning. Samtidigt kvarstår behov av utveckling och genom fritextsvar syns det att processer kring detta initierats under året.

I checklistan från såväl 2020 som 2021 finns kommentarer som pekar på behovet av att i högre utsträckning inkludera uppföljning av prao i det systematiska kvalitetsarbetet. Rutiner för uppföljning av prao framstår under alla omständigheter som ett utvecklingsområde även framöver.

Nästa område i checklistan avsåg det praktiska arbetet före, under och efter praon. Här gav svaren från 2020 en varierad bild av stödet till eleverna. De flesta kommuner angav att praon förarbetas med eleverna i någon form. Däremot var det inte lika många som angav att praon även efterarbetas med eleverna. Den bild som förmedlades var att det saknas gemensamma strategier för praoarbetet i kommunerna och att det ofta är upp till enskilda lärare samt studie- och yrkesvägledare att utforma rutiner för praoarbetet. Av kommentarer till svaren framgick tydligt att detta ses som ett utvecklingsområde framöver.

I svaren på checklistan från 2021 uppges det nu vara betydligt mer vanligt förekommande med rutiner för efterarbete kring elevernas prao. Framför allt beskriver flera kommuner i fritextsvar att det pågår planering och fortsatt utveckling av detta arbete. I de påståenden om arbetet med prao som kommunerna fick ta ställning till syns även en tydligt positiv utveckling. När det gäller aspekter som en gemensam planering av praons genomförande och en bredare delaktighet från olika personalgrupper inom skolan, syns en förbättrad situation i kommunerna.

På temat om information till arbetsgivare om prao tecknade svaren från 2020 en bild av ett relativt utvecklat arbete. Genom svaren beskrev merparten av kommunerna att de i någon form informerar arbetsgivare i kommunen om praon. I svaren från 2021 syns sedan ett genomgående bättre utfall på frågorna kring information till arbetsgivare. Det finns fortfarande aspekter som kan utvecklas vidare, men detta område framstår som ett fokusarbete för de insatser som genomförts under årets lopp.

När frågorna sedan handlade om tips och stöd till arbetsgivare om prao så svarar knappt hälften av kommunerna att de erbjuder tips till arbetsgivare om hur praon kan läggas upp. Däremot är det fortfarande sällsynt att arbetsgivare får stöd kring bemötande av unga (med funktionsnedsättning) eller hur de kan arbeta för en jämställd prao. Inte heller tycks handledarutbildningar förekomma i någon egentlig utsträckning.

När det gäller stöd till arbetsgivare syns inte samma utveckling som kring informationen, även om svaren visar en något förbättrad situation. Utvecklingen som syns handlar i första hand om tips kring prao-handledning samt information om prao vid näringslivsträffar eller liknande. I fritextsvaren syns två faktorer som bidragit till en positiv utveckling i detta avseende:

• Ett utvecklat samarbete mellan skola och näringslivsavdelningar i kommunerna.
• www.praoiskane.se har erbjudit konkreta verktyg för att utveckla arbetet med stöd till arbetsgivare.

Det bör samtidigt poängteras att det fortsatt tycks vara sällsynt med stöd till arbetsgivare kring bemötande av unga (med funktionsnedsättning) eller jämställd prao.

När det handlar om kommunen i rollen som arbetsgivare framstod detta i checklistan från 2020 som ett påtagligt utvecklingsområde i de skånska kommunerna. I checklistan från 2021 syns en förbättrad situation när det gäller system för att arbeta för att erbjuda elever prao i de egna verksamheterna. Samtidigt poängteras det i fritextsvar att behoven kring kommunerna i rollen som arbetsgivare på många håll kvarstår. Det syns även i svar på frågor om kommunen framställer sig som en arbetsgivare som gärna tar emot prao i sina egna verksamheter samt om kommunen informerar om vilka verksamheter inom kommunen som erbjuder praoplatser. I detta avseende syns snarast en negativ utveckling under året som gått.

Nästa tema handlade om information om prao till vårdnadshavare. Här tecknades i checklistan från 2020 en bild av ett relativt utbyggt arbete. I likhet med information till arbetsgivare syns sedan en ytterligare förbättrad situation i checklistan från 2021. Detta gäller särskilt när det gäller information om fördelning av praoplatser.

Avslutningsvis ställdes det frågor om tillgänglighetsaspekter kring informationen om prao. När checklistan från 2020 summerades kunde vi konstatera att det sammantaget tycks finnas en generell brist på jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering inom arbetet med prao i Skåne. Detta gäller i hela kedjan från styrdokument och riktlinjer till information om och genomförande av praoarbetet. Utifrån svaren på checklistan från 2021 kan vi konstatera att det fortsatt tycks finnas ett stort behov av utveckling när det gäller just jämställdhets- och tillgänglighetsintegrering inom arbetet med prao. Det gäller tillgången till könsuppdelad statistik i de digitala verktyg som används, men även tillgång till tillgänglighetsanpassad information om prao på kommunernas hemsidor och i de digitala verktygen.